Det hela började år 1880 i St. Anton am Arlberg. En norsk ingenjör spände fast två träplankor på fötterna och "gled" till jobbet vid Arlberg-tunneln. På den tiden var den lilla byn St. Anton ljusår från att vara den världsberömda skidort som den är idag. På den tiden kämpade lokalbefolkningen i området för att överleva av bergsjordbruket under otroligt svåra förhållanden.
Tiderna ändrades dock snabbt i St. Anton am Arlberg. Plötsligt var det inte bara norrmän som erövrade pisterna med sina telemarkssvängar – även lokalbefolkningen började intressera sig för skidåkning.
Historien började den 3:e januari 1901. Sex vänner i St. Anton am Arlberg gick en tur på bergssidan mot byn St. Christoph, där de välkomnades av den lokala gästgivaren Oswald Trojer och hans dotter, Liesl.
Mötet började med lunch och öl, och slutade med grundandet av Ski-Club Arlberg. I dag kan skidklubben skryta med över 9 000 medlemmar från 61 olika länder. Endast tre år efter grundandet av klubben förverkligades deras nästa vision, nämligen att vara värd för det första ”General Ski Race” år 1904. Alla skidtävlingar, som vi i dag ser på TV, har sina rötter i denna första tävling i St. Anton i 1904.
Detta var dock bara början för St. Anton och byns skidklubb. Den lokale mannen Hannes Schneider, fick ansvaret att skapa något helt nytt i skidåkningens historia, nämligen att starta alpernas första skidskola under vintern 1921/1922. Fram till dess erbjöd inte orten besökarna möjligheten till lektioner inom skidåkningen svåra konst. Hannes Schneider blev lite av en idol i Arlberg efter att han hade vunnit sitt första lopp när han var 13 år.
Hans teknik och åkning var ganska speciellt för den tiden, då han var den första som använde en hopkrupen kroppsposition på väg ned för backen. Han utvecklade också en helt ny teknik för att svänga, som innebar att han växelvis skiftade kroppsvikten mellan skidorna för att kunna svänga bättre och snabbare.
Det finns inga tvivel om att Hans Schneider har haft en enorm betydelse, inte bara för St. Anton, utan även för skidsporten som helhet.
Den lokala turismen i området fick ett otroligt lyft då ett ökande antal gäster kom för att lära sig Hannes Schneiders berömda teknik. Det blev snabbt ”inne” för besökarna i bergen att lära sig åka skidor om vintern. Efterhand som turismen växte, så växte också förväntningarna hos besökarna.
De alpina entusiasterna ville i större utsträckning än tidigare ha bättre förhållanden i pisterna, och de gamla släpliftarna räckte snart inte längre till. Därför beslöt man i St. Anton att bygga den allra första linbanan i alperna år 1937. Linbanan döptes till Galzigbahn och kunde transportera för den tiden imponerande 210 personer i timmen från byn upp till toppen av Galzig. I jämförelse kan dagens liftsystem i St. Anton transportera 145.000 personer i timmen!
Detta tog skidorten in i den moderna eran och i byn började de första små hotellen att dyka upp.
Idag är St. Anton en internationellt världskänd skidort med 88 liftar, 305 km pister och 200 km markerade offpist-rutter i Arlberg-området. Byn har numera över 1.000 hotell, pensionat och semesterlägenheter.
St. Anton har på ett beundransvärt sätt lyckats kombinerat många års tradition och historia med kraven på en internationell skidort, samtidig som byns originalcharm har bevarats. St. Anton am Arlberg är också medlem i ”Best of the Alps” - en förening med 12 av de mest traditionella skidorterna i Europa!
Tillbaka till toppen
